Thursday, October 2, 2008

Sarkozy lägger näsan i blöt igen – i avloppet!


Omnipresidenten, den som finns överallt, Sarko, har lagt sin näsa i blöt igen. Han firade sin semester hos drottning Carlas förmögna föräldrar, Bruni-Tedeschi, som har ett palatsliknande hus på Cap Nègre, vid Lavandou, på franska Rivieran. Det blev en semester som satte känslorna gungning hos alla grannar.
I Frankrike, kanske mer än på många andra ställen, får man ofta problem med jobbiga och småsinta grannar. Så även på Cap Nègre.

Familjen Bruni- Tedeschis egendom ingår i en s.k. domain, en sorts privat villaförening. I Frankrike där allemansrätt är ett okänt begrepp kan därför en domain spärra av sitt område och inte släppa en djävul över bron. På Cap Nègre kommer inte ens mairiet, d.v.s. kommunen, till skott. På denna domain bor flera gamla familjer, kändisar och stordirektörer, advokater, forskare, läkare och andra framstående personer. Det är ett ställe, eller rättare sagt var ett ställe, där alla var sams och höll ihop. Men, som en husägare sade: ”Det är ju inte riktigt lika chict som i Saint-Trop…”
Man var van vid olika kändisar som uppvaktade Carla, innan hon blev drottning, som Mick Jagger, som ankrade upp med sin yacht eller miljömiljonären Nicolas Hulot som landade med en helikopter med ett blomsterfång i famnen. Men Sarko tog naturligtvis priset. Vem vill inte vara kompis med Frankrikes president?

På Cap Nègre säger man inte Sarko eller M. le President, utan man säger helt enkelt och familjärt, Nicolas (uttalas [Nikola’] ), sådär lite vårdslöst…
Hustrun till en bankir erkänner:” Vi fruktade det värsta i början, men det visade sig att han var öppen, kärleksfull och charmant.”
Man var imponerade av alla bilar, helikoptrar och horden av livvakter som omgav Nicolas när han var ute och joggade bland vanliga människor. Alla vinkade och hälsade och han vinkade tillbaka. Det var såå trevligt…

Den 16 augusti, enligt tidningen ”Var Matin” och senare ”Le Canard Enchaîné”, höll domainen det vanliga årsmötet hemma hos familjen Bruni-Tedeschis, som har den största egendomen. De 54 olika ägarna diskuterade de vanliga frågorna rörande vildsvin som bökade i trädgårdarna och annat. Till sist kom man fram till den mest brännande frågan, kommunens hatade planer att dra in kommunalt avlopp. Ingen gillade saken. Vad hade kommunen att göra i deras privata domain? Det angick dem inte. Det fungerade alldeles utmärkt med trekammar brunnar, som funnits där sedan 50-talet när domainen skapades. ”Våra avloppsbrunnar ger näring åt träden, gör våra gräsmattor gröna och får trädgårdarna att blomstra”, sade man. Man fruktade att det skulle vara slutet på Cap Nègres frihet. ”Kommer kommunen in hos oss är det kört. Då sätter de upp belysningsstolpar, förstör vår miljö och kanske värst av allt, öppnar upp området för allmänheten…”

Sarko, som dök upp tillsammans med sin svärmor, tackade för att han fick vara med och grep genast in i diskussionerna med sedvanlig energi. Han tog befälet och tyckte att ett kommunalt avlopp vore toppen. Han lovade att hjälpa till och ge en hjälpande hand att ordna saken. Församlingen kördes helt enkelt över av tåget och såg förvånat på hur Sarko, mitt under krisen i Georgien, lade ut texten om det underbara kommunala avloppet.
Tre dagar senare kallades husägarna till ett extraordinärt möte hos familjen Bruni-Tadeschi. Dit hade Sarko, mitt under semestern, kallat mairen (borgmästaren), prefekten (landshövdingen) för departementet le Var, departementets tekniske chef och ansvariga tjänstemän hos kommunen.
”Allt var beslutat i förväg”, sade en förtvivlad ägare, ”han sade att vi inte hade något val, det var bara att lyda”.

Dagen efter låg ett meddelande från kommunen i allas brevlådor, att myndigheterna och särskilt republiken president hade på ett klart sätt uttalat sig vara i favör för ett kommunalt avlopp. Då befann sig redan Sarko på väg till Afghanistan.
De förut så eniga husägarna började tveka och församlingen splittrades ohjälpligt. Därmed var sammanhållningen inom domainen slut. Ingen ville klandra stackars Carla, som alla kände sedan hon var en liten flicka. Den allmänna uppfattningen var att mairen hade lurat henne med att säga att havet förorenades av avloppsbrunnarna, trots att alla vattenprover var perfekta. Man var överens om att Sarko ville imponera och ställa sig in hos sina svärföräldrar.
En ilsken husägare frågade sig vad presidenten hade att göra med deras skit…
Så kan det gå när Sarko lägger sig i saker, här i frihetens land…

Skrivet av Erik Edelstam
Foton från lepost.fr och lelavandou.eu

1 comment:

Jan said...

Hej Erik

Tack för en trevlig Blogg. Jag har en länk på min sida till din blogg och jag ser att du är en återkommande gäst på min sida. Det vore kul om du kunde lägga in en länk till mej på din fina sida så får vi båda fler läsare.

Hälsningar

Jan
[http://www.france-midi.blogspot.com/]